Alan Banks är tillbaks, för nittonde gången, och ”Bad Boy” är ett lyft från det bottennapp den förra boken ”Alla mörkrets färger” utgjorde. Här känner vi igen både Peter Robinson och Alan Banks. På gott och ont.

Jag irriterar mig på en ibland taskig översättning vad gäller såväl språkkänslan som enstaka ord, vem har till exempel hört talas om en ”engångstelefon”, men i övrigt är det som att ta på sig ett par väl ingångna skor. Något jag ändå förvånas över är den detaljerade beskrivning av hur en kvinna torterats till döds och som för tankarna till Val McDermids otäcka våldsskildringar. Kan inte påminna mig att något sådant förekommit i någon av de böcker om Banks jag läst tidigare.

Som vanligt går Banks sina egna vägar och i denna boken har han mycket att förlora – Hans dotter Tracy har hamnat som gisslan i händerna på en gangster och hennes liv står på spel. Banks har inte bara denne ”Bad Boy” att jaga utan måste även ta strid med de kriminella element som äger och är på jakt efter innehållet i den väska som Tracys kidnappare har med sig.

Personligen anser jag Peter Robinson vara överskattad men ”Bad Boy” är en okej bok för hängmattan. Kräver inget större engagemang och är glömd när sista sidan är läst.

Intressant?

Köp boken på Bokus och Adlibris

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,