Det som kändes nytt och fräscht i Varg Gyllanders första bok om kriminalteknikerna Ulf Holzt och Pia Levin, ”Somliga linor brister”, är inte alls så närvarande i uppföljaren. ”Bara betydelsefulla dör” är en mer traditionell kriminalroman där det forensiska arbetet inte får lika mycket plats. Vi kommer istället närmare Holzt och Levin och deras gestalter blir lite tydligare i konturerna.

De lever båda ett tämligen torftigt liv utan några djupa sociala kontakter utanför sitt arbete. Holzt pysslar med sina egenodlade bonzaiträd och Levin tar till alkoholen som sällskap och jag undrar varför det finns så få poliser i kriminallitteraturen som är sociala människor med ett liv utanför sitt arbete.

Handlingen är ganska förutsägbar och redan efter mindre än hundra sidor har jag kläm på vem som är den skyldige. Detta till trots läser jag vidare, inte för att få det bekräftat, utan mer för att se hur Holzt och Levin skall komma fram till lösningen och vad som skall hända på vägen dit, vilket inte är helt självklart.

Temat är främlingsfientlighet och extremism, ämnen som är nog så aktuella. Holzt och Levin får ett mord på en ung nynazistledare på sitt bord och Gyllander skildrar väl strömningar och känslor och levererar lagom doser av samhällskritik. Ett rättsövergrepp av det allvarligare slaget uppdagas också och visar på hur ödesdigra konsekvenser det kan få  när objektiviteten får ge vika.  Speciellt om det sker i en domstol. Fördomar och förutfattade meningar spökar också i Holzt och Levins förhållningssätt till såväl mördaren som vittnen och andra inblandade.

Intressant?

Köp boken på Bokus och Adlibris

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser