Litteraturen är full av exempel på journalister som drivs av ett sanningspatos. Det är tråkigt att det verkar finnas så få av dem i verkliga livet. I Viggo Cavlings debutroman ”Rörmokaren” möter vi ännu en; Adam, en stjärnreporter på DN, och hans två närmaste vänner från tiden på Sigtunaskolan, Mårten och Gabriel. Adam är pojken av folket medan Mårten och Gabriel landat inom politiken respektive affärsvärlden, mer tack vare sina rötter än sina meriter.

”Rörmokaren” är en politisk thriller med en väl fungerande intrig och med fokus på handling. Det är spännande så gott som hela vägen och det känns som om Cavling är väl förtrogen med de miljöer han placerat sina gestalter i. Däremot lämnar, som så ofta i genren, persongestaltning och dialog en del i övrigt att önska.

Boken handlar i grunden om makt, om rädslan att förlora den och om de medel människor är beredda att ta till för att behålla den men också om människor som förväxlar respekt med rädsla, de senare i Cavlings bok symboliserade av fotbollshuliganer. Vissa av romanens politiska gestalter är bara lätt förklädda och stundtals gränsar texten till skvallerjournalistik. Ändå manar skildringen av politikers och medias mörkande av det som händer till eftertanke. Vad är det som sker bakom det som synes ske?

Intressant?

Köp boken på Bokus och Adlibris

Läs mer på bokförlaget Forums hemsida

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser