Detta är den nionde boken i en planerad serie på elva om den lätt rabiata journalisten Annika Bengtzon. Här är hon tillbaks på Kvällspressen efter några år som utsänd korre i Washington och knappt har hon hunnit hem innan hon tvingas brottas med personliga problem när hennes man Thomas blir kidnappad i Afrika och med journalisternas jakt på säljande rubriker och brist på etik. Det senare när ett kvinnomord kopplas samman med ett annat, sedan fler och plötsligt har förvandlats till en seriemördares verk.

Marklund gapar här över flera stora stycken – Både världens orättvisor, den rika världens rikedom på bekostnad av den fattiga,  skillnaden i synsätt på brotts betydelse beroende på vem som är utsatt, de alltmer stängda gränserna runt EU och mäns våld mot kvinnor behandlas och Bengtzon är som vanligt arg på det mesta. Säkert hade boken vunnit på att koncentrera sig på och fördjupa sig i de två första ämnena. Det är där det bränner till och känns lite engagerat. Nu blir det en ganska spretig bok och historien om kvinnomorden känns mest som utfyllnad.

Denna boken är vare sig sämre eller bättre än de tidigare böckerna, undantaget ”Sprängaren” som höjde sig något över mängden och förståeligt nog var den första att ges ut trots att det var den tredje i serien, och har du läst dem kommer du tvivelsutan att känna igen dig. Marklund travar på i gamla, väl beprövade spår och varför skulle hon inte? De har ju tagit henne till positionen som Sveriges bäst säljande kvinnliga författare och trots att jag är måttlig imponerad läser jag, dock utan att bli överraskad och ”du gamla, du fria” är glömd i stort sett samtidigt som jag slår ihop pärmarna för sista gången.

Intressant?

Läs mer på Piratförlaget

Köp boken på Bokus och Adlibris

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser