Steampunk, inte en genre jag normalt läser. För att vara helt uppriktig hade jag aldrig hört talas om den innan Gail Carrigers ”Själlös” landade i min brevlåda. Wikipedia sorterar steampunk i science fiction, jag skulle snarare vilja kategorisera ”Själlös” som fantasy. Wikipedia förklarar termen på följande  sätt:

”Steampunk, ångpunk, (ordet utvecklat ur cyberpunk) en typ av science fiction och estetik som grundar sig på ångmaskiner, luftballonger, mekaniska matematikmaskiner och annan teknik från industriella revolutionen, men före andra industriella revolutionen. Steampunk innehåller ofta anakronistisk eller futuristisk teknologi, så som 1800-talets människor kan ha föreställt sig den. Karaktäristiskt för genren är teman och material som synlig mekanik, kugghjul och mässing. Mikroelektronik och förbränningsmotorer är ovanliga. Steampunk utspelar sig vanligtvis i en viktoriansk miljö men genren har förgrenat sig och inkluderar nu alla tänkbara tidåldrar och historiska miljöer till exempel medeltiden, bronsåldern och antiken.”

Boken utspelar sig bland vampyrer och varulvar i det viktorianska London. Huvudpersonen, den teälskande Alexia Tarabotti är, i motsats till vampyrerna och varulvarna som anses ha ett överskott av själ, själlös. Hon är 25 år, ogift, frispråkig, kurvig och till råga på allt mörk i hyn liksom sin far som var italienare. Alexia umgås gärna med vampyrerna och varulvarna. Genom sin fars kvarlämnade bibliotek har hon lärt sig mer än vad som anses passande för en kvinna i hennes situation och hennes nyfikenhet och frispråkighet försätter henne boken igenom i trassliga situationer.

Det är precis lika skruvat som det låter och jag har svårt att ta den här boken på allvar. Kanske är det heller inte meningen att jag skall göra det. Under hela läsningen maler frågan i mitt huvud; för vem är ”Själlös” skriven och jag undrar om det är en ungdomsbok eller en vuxenbok eller om det helt enkelt bara är en bok skriven för att roa den som läser den, oavsett ålder. För mig tog det nästan halva boken att släppa sargen och förlika mig med det faktum att den handlar om existenser jag inte för en sekund tror på.

Alldeles oavsett är det en bok som framkallar leenden. Den är full av dråpligheter och tidstypiska konventioner mot vilka Alexia gång efter annan bryter. Har du något som helst intresse av fantasy tror jag att du kommer att uppskatta ”Själlös”. Den är rolig, välskriven och lättläst och lite så där roligt spännande och lite romantisk. Allt utspelas i ett tidstypiskt London och tankarna vandrar gärna iväg till engelska kostymfilmer under läsningen.

Intressant?

Läs mer på Styxx Fantasy

Köp boken på Bokus och Adlibris

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser